Fakta

Psykisk hälsa på schemat

Här samlar vi forskning, myndighetsrapporter och internationella rekommendationer om undervisning i psykisk hälsa.

Ungas psykiska hälsa

Varannan niondeklassare upplever psykiska besvär, enligt Folkhälsomyndighetens mätning. Skolan har en viktig roll för ungas mående – inklusive att rusta unga med kunskaper om psykisk hälsa.

Skolan har stor betydelse för ungas hälsa, eftersom de tillbringar mycket tid där. Enligt skolans styrdokument ska all skolpersonal arbeta hälsofrämjande. Skolverket förespråkar en ”helskoleansats” där man systematiskt arbetar med elevernas hälsa i alla delar av verksamheten, t.ex. schemaläggning, hur skolgården utformas och relationen mellan lärare och elever.

Att ge eleverna kunskaper och färdigheter för hälsa genom undervisningen är en viktig pusselbit. Det är Världshälsoorganisationens starkaste rekommendation hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos unga. Även Unesco, EU, OECD, Världsbanken m.fl. rekommenderar att elever får lära sig emotionella och sociala färdigheter i skolan.

Forskning

Studier visar att undervisning i psykisk hälsa både förbättrar skolresultat och förbygger ohälsa.

Folkhälsomyndigheten har i en forskningsöversikt från 2020 visat att barns psykiska besvär minskar när de får lära sig om psykisk hälsa i skolan.

Undervisning i emotionella och sociala färdigheter ger goda effekter oavsett barnens ålder, kön och socioekonomi, visar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

En internationell forskningsöversikt, som sammanställt alla stora studier på området, visar att barn inte bara mår bättre. Det minskar även beteendeproblem och förbättrar elevernas skolresultat.

Det går i linje med Skolverkets rapport Hälsa för lärande – lärande för hälsa som understryker att god psykisk hälsa gör det lättare för elever att klara läromålen.

Hur ser det ut idag?

I Sverige har psykisk hälsa stått omnämnt i läroplanen sedan 1980-talet. Bland annat i hälsoämnen som biologi och idrott och hälsa. Men granskningar från Skolinspektionen visar att undervisningen brister – bara en av fem högstadieelever har fått lära sig om stress. Andra centrala begrepp som motivation och självkänsla är sällsynt.

Lärarintervjuer visar att det är otydliga formuleringar i läroplanen, bristande fortbildning och ett traditionellt fokus på fysisk hälsa. Därför stöttar Biologilärarnas förening och Svenska Idrottslärarföreningen kampanjen Psykisk hälsa på schemat – för att ge lärare som håller i hälsoundervisning bättre förutsättningar.

Det finns goda exempel på lärare och skolor som arrangerar temadagar och utvecklar eget undervisningsmaterial. Men svenska skolan ska vara likvärdig. Var man bor ska inte avgöra om man som elev får ta del av denna livsviktiga kunskap eller inte.

Alla barn måste få lära sig om psykisk hälsa i skolan!

Program

Det finns färdiga undervisningsprogram om psykisk hälsa med bevisad effekt. Här är några exempel. Läs mer i SBU:s vetenskapliga sammanställning.


PATHS

Program för låg- och mellanstadium där eleverna får träna sig i känslohantering, självkontroll och konfliktlösning. Det finns flera moduler som kan erbjudas från skolstart till åk 6. PATHS har visat sig skapa både bättre hälsa för eleverna och ökad studiero i klassrummet.

FRIENDS Resilience

Program för mellan- och högstadium där eleverna genom grupparbeten, spel och övningar får träna upp färdigheter som stärker deras motståndskraft. Programmet är totalt 10 timmar (1 tim/vecka) och har visat sig förebygga ångest och depression.

Vi vill se förändring!
Ta ställning med oss

Rapport

Rapporten Psykisk hälsa på schemat – en kunskapsöversikt om skolundervisning i psykisk hälsa sammanfattar kunskapsläget. Innehåller statistik, forskning, internationella jämförelser och rekommendationer för undervisning i psykisk hälsa.

Publicerad: 27 mars 2023
Framtagen i samarbete med Tim Bergling Foundation.