8 av 10 svenskar vill se undervisning
i psykisk hälsa.
Det finns forskning, opinion och goda exempel för att sätta psykisk hälsa på schemat. Det som krävs är politisk vilja.
Forskning
Rapporter visar att undervisning i psykisk hälsa både förbättrar lärandet och förbygger ohälsa.
Folkhälsomyndigheten har i en forskningsöversikt från 2020 visat att barns psykiska besvär minskar när de får lära sig om psykisk hälsa i skolan. Det minskar utåtagerande beteende, vilket bidrar till studiero. Flera program fungerar enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2021).
I sin rapport Hälsa för lärande – lärande för hälsa (2019) har Skolverket slagit fast att hälsa är en förutsättning för lärande. God psykisk hälsa gör det lättare att klara läromålen.
Därför har Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderat att alla unga ska ges skolundervisning i psykisk hälsa. Åtta av tio svenskar är för förslaget, visar en opinionsundersökning från Novus.
Eftersom det är billigare att sprida kunskap än att tillhandahålla psykiatrisk vård, lyfter WHO fram skolundervisning som en av de mest kostnadseffektiva insatserna för att minska psykisk ohälsa.
Samhället får tillbaka investeringen flera gånger om.
Goda exempel
Undervisningen kan utformas på olika sätt. Som ett eget ämne, ett obligatoriskt moment eller integrerat i övrig undervisning.
I vårt grannland Finland, känt för sin topprankning i PISA, är hälsokunskap ett skolämne sedan år 2004. Motsvarande undervisning finns i Danmark, Norge, England och Australien.
I Sverige är hälsoundervisningen bristfällig. Granskningar från Skolinspektionen visar på otydliga formuleringar i läroplanen och ett traditionellt fokus på fysisk hälsa.
Det finns goda exempel – skolor som arrangerar temadagar och lärare som tar fram eget undervisningsmaterial. Men svenska skolan ska vara likvärdig. Var man bor ska inte avgöra om man som elev får ta del av denna livsviktiga kunskap eller inte.
Därför krävs politiska beslut på nationell nivå.
Exempel ur Finlands kursplan
- Om känslor och hur de hanteras (glädje, oro, nedstämdhet)
- Om stress och stresshantering
- Kommunikativa färdigheter (uttrycka empati, be om hjälp, sätta gränser)
- Faktorer som påverkar psykisk hälsa (sömn, motion, livssituation)
- När och hur man bör söka hjälp för psykisk ohälsa.
Källa: Finlands utbildningsstyrelse (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen – Hälsokunskap. Läs mer
Program
Det finns färdiga skolprogram med bevisad effekt. Här är några exempel. Läs mer i SBU:s sammanställning.
PATHS
Program för låg- och mellanstadium där eleverna får träna sig i känslohantering, självkontroll och konfliktlösning. Det finns flera moduler som kan erbjudas från skolstart till åk 6. PATHS har visat sig skapa både bättre hälsa för eleverna och ökad studiero i klassrummet.
FRIENDS Resilience
Program för mellan- och högstadium där eleverna genom grupparbeten, spel och övningar får träna upp färdigheter som stärker deras motståndskraft. Programmet är totalt 10 timmar (1 tim/vecka) och har visat sig förebygga ångest och depression.
Psykisk hälsa på schemat 